Kategori: Blogg

Vad ska man ha för penna?


En salig blandning av G-Tec, Fineliner och Point 88

Efter ett par år som kartritare anser jag mig fortfarande vara en riktig nybörjare när det kommer till orienteringskartor. Eftersom jag är helt självlärd (finns det någon utbildning?) har jag fått prova mig fram hela tiden vilket är otroligt roligt, men gör jag rätt? T ex när det gäller fältarbete har jag märkt att det är väldigt viktigt att ha bra pennor till hands annars blir allt hieroglyfer när man senare sätter sig framför datorn och försöker tyda skiten.

Jag tror jag har läst någonstans att man alltid ska rita med blyertspennor och sedan fylla i med rätt färg. Det har jag tyvärr inte anammat än helt, jag kör oftast direkt med olika färgpennor vilket än så länge gått hyfsat bra. OK, vissa ställen blir en tjock gröt men det brukar ordna sig ändå.

Men vilken penna ska man ha?

bic4
En god tanke, dock alldeles för grötig

Första gångerna jag var ute och karterade hade jag endast med mig en kass blå kulspetspenna vilket begränsade mig ordentligt. Därför köpte jag en fyra pennor i en-kulspetspenna så att jag skulle förstå vad det jag ritat. Den var sådär. Vanlig kulspets funkar inte så bra, strecken blir för tjocka och kladdiga. Som tur var tappade jag bort den och var tvungen att köpa nya pennor.

g-tec-c4-12farger-0809
Pilot G Tec C4 har (fortfarande) grym retrolook

Då blev det ett par Pilot G Tec C4 0.4 mm som också är någon slags kulspets men mycket finare. Dessa pennor var ju bara för bra! Jag köpte tre färger: svart, brunt och grönt. Den bruna var dock lite för mörk så ibland var det lätt att förväxla en punkthöjd med en sten, men i de flesta fall gick det bra.

Snart kände jag att det var dags att skaffa fler pennor. Akademibokhandeln på Frescati hade inga fler färger av pilot-pennan så jag begav mig till Mattonbutiken för att botanisera. Första intrycket när jag kom in i butiken: holy shit vad mycket pennor.

PILFinelinerBlue.JPG
Bästa pennan, trodde jag då

Efter ett otal tester av pennor på testpapper tills butiken höll på att stänga kom jag fram till att bästa pennan i affären var Pilot Fineliner. Med den kunde man både rita supertunna streck samt lite tjockare om man lutade på pennan. Väl ute i fält upptäckte jag att pennan fort tappade förmågan att vara supertunn och sakta men säkert bara blev tjockare och tjockare. Och som extra minuspoäng är klämman(?) på locket gjort av metall som stör kompassen rätt så rejält vilket jag fick erfara ett par gånger (va? är verkligen norr mot solen?). Det var bara att kassera och gå tillbaka till Matton.

stabilo
Väldigt bra tills det oundvikliga inträffar

Denna gång hittade jag en ny älskling: Stabilo point 88 fine 0.4. Den fanns i massor av färger och ritade fina och tunna streck. Korken var av plast så kompassen skulle inte klaga. Allt var superbra de första dagarna jag spenderade med Stabilon. Nykär i pennan gick jag där ett töcken när jag rätt som det var råkade tappa pennan (något som man jag gör väldigt ofta) som landar på spetsen vilket ledde till att själva spetsen trycktes in helt och hållet. Nu var Stabilon helt obrukbar och jag fick använda mig av blått när jag menade grönt resten av dagen och det var ju bara så fel! Nu vet jag inte om det tappet var ett one in a million tapp, men jag vågar inte ta risken igen, så mitt förhållande med Stabilo blev tyvärr lika kort som med Fineliner. Good bye!

Desperat och lite heartbroken började jag googla pennor och upptäckte att gamla trotjänaren Pilot G Tec C4 fanns i massor av färger och att en svensk webshop sålde ett helt kit med tio olika pennor för 250 spänn. Det var bara att slå till! Ett par dagar senare låg det tio härliga pennor på hallmattan. Lycka!

Nu är jag alltså (bortsett från de taffliga kulspetsarna i början) tillbaka på ruta ett igen och jag gillar det. Pilot G-Tec-C4 BL-GC4 0,4mm, ni är bäst!

Vad tycker ni?

Inlagd: 2009-08-14
Skrivet av: Oskar
Etiketter: ,
Kommentarer via RSS
3 kommentarer
  • Nuförtiden använder jag bara en vanling blyertspenna ( – har tappat för många färgpennor i skogen).

    För färgytor använder ja bokstäver: A=403, B=406, H=404 osv. så att inte ha två symbol som ser ut detsamma om jag vänder kartan V(408) men inte L, M(405) men inte W.

    Och med hjälp av gps (Garmin Forerunner och Quickroute) ställer jag punkter på plats. Här finns två exemplar:

    http://koti.mbnet.fi/mattoi/kartoitus/nayte.htm

    Av: Matti
    Inlagd: 2009-08-18 kl 21:14
  • Tack för tipset! Men, blir det inte lite svårt att tyda skillnader mellan stigar, höjdkurvor, gränser och branter m.m. med endast blyerts?

    Och hur gör du med Quickroute? Jag kör också med Forerunner men tycker GPS-signalen blir för dålig i skogen speciellt i norrsluttningar att det kan bli riktigt grova fel. Blir det bättre inpassning när du flyttar säkra punkter i quickroute sen? Själv importerar jag gpx-punkterna direkt i OCAD (via Mapsource).

    Av: Oskar
    Inlagd: 2009-08-19 kl 0:25
  • Jo det tar någon gång lite mera tid att renrita, när jag måste fundera vad jag menat med olika kurver. Men oftast kommer jag ihåg när jag ritar med Ocad på samma dag eller inom par dagar.

    Och ställen som är otydliga efter blyertspennan kan jag kolla igen. (Om man vill ha en bra karta skulle man jo alltid checka terrängen en annan gång =)

    Vid stigar och linjer kan jag också använda bokstavkoder, så jag vet vilken kategori dom är.

    Med Quickroute gör jag gpx-filer, som jag importerar i Ocad med rotation för kompassnorr. Nära liggande objekter kollar jag också alltid med kompassen och mäter distansen ungefär. Litar altså inte bara på Forerunner.

    Objekter som står mitt i intet kollar jag med gps från olika direktioner. Värsta punkter med gps:n är jo vid byggnader, höga branter och täta skogskanter där väggen reflekterar en del av signaler.

    Av: Matti
    Inlagd: 2009-08-30 kl 0:05
Lämna en kommentar