Spola drogpolicyn?

I mitten av åttiotalet när jag började orientera fick jag nöja mig med att springa i mina äldre syskons avlagda ol-tröjor. De hade 70-talets färgskala: vinrött och mörkblått, med en praktisk ficka på magen. Snyggt. Men framförallt satt det en stor gul flaska på tröjan där det stod ”Spola Kröken”, vilket gjorde tröjan ännu snyggare. Jag var sju år och budskapet jag bidrog till att sprida kunde till och med jag förstå. När jag senare fick min första nya ol-blus i de mer moderna färgerna klarrött och klarblått så fanns det ingen gul flaska påklistrad. Några år senare blev jag på en finlandsbåt fullt medveten om att orienterare gärna får dricka sig fulla vid väl valda tillfällen.

Ravinens budkavlestjärna från guldåren kring 1980 – Lena Tjernlund – fick här representera orienteringssporten på denna samlingsbild från Spola Kröken-kampanjen.

Igår stod i morgontidningen en liten artikel i en serie om ”Försvunna förbud”. Del tre tog upp just Spola Kröken-kampanjen, som initierades av Systembolaget 1971 och pågick i 17 år. Den fullständiga parollen löd: Spola kröken: man dricker litet mindre och mår mycket bättre. Utöver idrottsrörelsen deltog även musikbranschen och försvaret i kampanjen. Så här 21 år efter kampanjens avslut, känns detta tämligen naivt. Försökte man på allvar få svenska folket att dricka måttligare genom att påstå att alla hockeyspelare, rockstjärnor och lumparkillar minsann börjat ta det betydligt lugnare med spriten? Spola Kröken känns typiskt 70- och 80-talsmossigt, likt färgerna på min barndoms orienteringsblus: Retrokänslan är riktigt skön, men kanske inte lika funktionell och effektiv som dagens lösningar?

Det hurtiga glada hjärtat – symbolen för ett mer måttligt drickande.

Idag är det en annan strategi som gäller än den på 70- och 80-talet. Svenska Orienteringsförbundet står bakom RF:s (Riksidrottsförbundets) drogpolicy där man bland annat kan läsa att ”inga alkoholdrycker ska förekomma bland vare sig ledare eller aktiva i samband med idrottsverksamhet för barn och ungdomar – t ex under träningsläger och tävlingar eller resor till och från dessa.” De flesta orienteringsklubbarna tycks ha anammat detta, och på många av föreningshemsidor kan man läsa texter som denna:

”Vi tillåter inte att våra medlemmar använder alkohol under eller i anslutning till träning, tävling eller annan verksamhet där man är representant för föreningen. Även i övriga sammanhang bör de vuxna tänka på sin roll som förebild och hantera alkohol med förnuft. Att inhandla eller förtära alkohol i föreningens kläder är olämpligt.”

Nähä. År 2009 är det alltså nolltolerans mot alkohol som gäller så fort man träffas i orienteringssammanhang. Tanken med denna policy är god; orientering är en familjesport där barn och vuxna ofta umgås tillsammans, och man ska så klart icke inleda de unga i frestelse för rusdrycker tidigare än nödvändigt. Men det är någonting som är bekymmersamt både med RF:s och klubbarnas policys. På en traditionell söndagstävling finns ingen risk att någon knäcker en starköl sittandes på ett lerigt TC innan man beger sig till bilarna för att åka hemåt, eftersom det inte är orienteringsmässigt beteende. Däremot vet vi alla vad som händer så fort orienterarna ska ta båten och härja i skogarna på andra sidan havet, eller då den femte etappen äntligen är avklarad och övergår i den sjätte ”nattsträckan” på o-ringen. Det orienteringsmässiga beteendet här utgörs av gammal tradition i att dricka alkohol tillsammans med sina klubbkamrater. Existerar det en enda klubb som på allvar klarar att leva upp till sin drogpolicy? Knappast. Säkrast är därför att göra några tillägg i policydokumentet:

”Undantag från drogpolicyn gäller (pga. gamla goda traditioner) vid följande tillfällen: Jukola, årsfesten, sommarfesten och alla andra tävlingar där vi åker båt eller lämnar landets gränser. Också i samband med någon stor och extraordinär tävling, exempelvis 10-mila, 25-manna och O-ringen. Vid dessa tillfällen man får lov att dricka obegränsat som belöning efter genomfört lopp. Om så krävs även i åsyn av minderåriga medlemmar, som i sin tur också eventuellt får uppleva sin första fylla under trygga former i orienteringsgemenskapen”.

Personligen tycker jag att man ska få dricka alkohol med idrottsvännerna (som är över 18 år) om man så vill. Självklart kan alkohol i idrottssammanhang – precis som i alla andra sammanhang – vara en problematisk fråga. Men att upprätta en drogpolicy som vid vissa tillfällen ändå fullständigt ignoreras är inte att sätta tydliga gränser, risken blir snarare att man urholkar trovärdigheten gentemot klubbens och förbundets regler, så att de framstår verkningslösa och enbart symboliska.

Spola Kröken med sitt budskap om att man ska ”ta det lugnt med alkoholen” framstår, ju mer man tänker på det, som en mer realistisk målsättning jämfört med drogpolicyns nolltolerans, då den ändå inte har någon trovärdighet. Nej, det kanske är dags för klubbarna att spola drogpolicyn och i stället Spola kröken igen?

Inlagd: 2009-08-16
Skrivet av: Daniel
Etiketter: drogpolicy, spola kröken
Kommentarer via RSS