Kategori: Blogg

Sommarföljetongen: TWAR-mannen/Hypokondrikern del 7

Om hur naturläkemedel är det nya botemedlet! Eller?

Så har sommaren lidit mot sitt slut. Och då kan man ju tänka sig att även Kontrakurs rafflande sommarföljetong sjunger på sista versen. Men ack så fel man kan ha! Känn dig grundlurad!

Eftersom mitt hälsotillstånd fortfarande är oförändrat, alltså dåligt, (har inte kört ett normalt träningspass sedan någon gång i juni) hade jag stämt en ny träff med min kära läkare i Hägersten idag. Tyvärr hade min ordinarie Jack Flur, tagit semester eller försvunnit på något annat sätt de närmaste två veckorna, så jag blev ombedd att istället träffa hans kollega vars namn jag aldrig lade på minnet. Det gör dock inte så mycket då jag inte tror att jag kommer träffa honom fler gånger i mitt liv, men för enkelhetens skull kan vi kalla honom ”N”.

Jag var där eftersom jag skulle få svar på mitt senaste twar-prov samt höra vad som skulle hända härnäst. Eftersom mitt fall var nytt för N, fick jag dra hela valsen än en gång. Det gjorde inte så mycket eftersom jag numera är en fena på att berätta hur (dåligt) jag mår. Efter det förklarade N att inget av proverna visade några tecken på sjukdom (varken mycoplasma eller twar). Trött på livet kontrade jag med att förklara hur viktigt det är med idrott för mig och att jag måste bli frisk snart. N tog upplägget, smashade till i all sin kraft med, hör och häpna nu, att jag skulle gå och köpa ett preparat på hälsokosten(!!).

Detta har aldrig någonsin hänt i mitt sjukdomsfyllda liv. En läkare som rekommenderar hälskost!

Jag höll på att dö. Vad är det han säger!

Det jag istället hade velat höra var:
1. Ja, eftersom vi inte vet hur vi ska gå vidare föreslår jag att vi skriver en remiss till Akademiska i Uppsala där de verkar vilja ta emot dig.

eller åtminstone
2. Ja, eftersom vi inte vet hur vi ska gå vidare men då du ser ut att lida av något i kroppen skulle vi kunna prova på en antibiotikakur och se om den hjälper.

Eftersom N inte tog upp något av dessa två förslag blev jag tvungen att göra det istället. Dock utan framgång. Enligt N fanns det ju inget de kunde argumentera för varför Akademiska skulle ta emot en remiss för en patient som ”bevisligen” inte hade några fel.

probion
Hälsokost, á 209 kr

Men nej, det blev ett naturläkemedel istället. Produkten heter ProBion daily och är någon slags mjölksyrebakterie som ska vara bra för immunförsvaret (men enl. ibshealthcare.co.uk bra mot förstoppning och diarré(!)). Han föreslog att jag skulle ta det dagligen i tre månader och se om det hjälpte. Skulle det inte göra det var jag välkommen att återkomma om, ja du läste rätt ovan: tre månader. Jag var nästan gråtfärdig men kände att det var ett slag under bältet att börja böla, så jag lät bli.

När jag klev ut ur mottagningen i Hägersten kände jag mig helt tom. Eller var jag helt fylld av ilska? Jag vet inte. Vad jag vet var att jag inte ville åka hem, heller inte göra något annat, så det fick bli en kompromiss. Jag hoppade på buss 161, en av de där tvärbussarna som går kringelikrok runt hela Stockholms söderförorter med slutdestination Bagarmossen, satte mig längst bak och sjönk ihop.

Följde med sightseeingbussen nästan hela vägen till dess slutdestination. I Kärrtorp klev jag av, pallade ett äpple, hängde lite i secondhandbutiken på torget och tog sedan tunnelbanan hemåt för att besöka min lokala hälsokostbutik.

schizandra

En vänlig asiatiska tog emot mig på hälsokosten och tog fram det jag frågade efter, alltså pillerburken med ProBion (Lågpris! endast 209 kr). När jag nu stod där bland alla konstiga örtmediciner tänkte jag att det kanske lika bra att gå all in, för jag har ju sedan en vecka tillbaka frikort och måste ju bränna pengarna på någonting!, så jag frågade henne vad mer jag bör ta för att bli frisk. Hon rekommenderade Schizandra, en slags örtdroppar man ska ta tre gånger om dagen. Det var tydligen bra för insidan sa hon, samtidigt som hon gestikulerade med händerna kring magtrakten.

Drygt 400 kronor gick det på (inklusive lite tofu som jag nu sitter och äter).

Så jag antar att sommarföljetongen inte är över än, men för att visa på hur lång den här följetongen tycks bli, låter jag den fortfarande heta sommarföljetongen.

Slutligen kan jag avslöja att jag fortfarande tror att jag lider av twar, eller Chlamydophila pneumoniae som det numera heter, och så ångrar jag så innerligt att jag inte började storgråta där inne på kliniken. Då hade N kanske plockat fram ett bättre kort än ett förstoppningspiller ur rockärmen.

Inlagd: 2009-09-14
Skrivet av: Oskar
Etiketter: , , , , , , ,
Kommentarer via RSS
5 kommentarer
  • Läkaren N verkar vara en riktigt trött kvacksalvare. Antagligen distansläkare som jobbar enbart för ersättningen och hatar griniga patienter. Verkar vara som Kinesisk medicin blir sista utposten. Och rejält med käk. Spenat blir man frisk och stark av…..

    Av: Thufvan
    Inlagd: 2009-09-14 kl 20:56
  • En rejäl gråt gör antagligen mer nytta än de där pillrena. Förskräckligt att en läkare rekommenderar dem.

    Av: Aija
    Inlagd: 2009-09-15 kl 16:20
  • Svårt att finna några käcka tillrop utan att låta fånig. En enkel rekommendation är annars att bryta benet eller råka ut för annan akut sjuka. Då funkar vården ganska bra faktiskt. Drabbas man av diffusa symptom som inte är direkt livshotande så kan man leta ihjäl sig efter bra hjälp. Mitt knä, som slutligen opererades, var runt till flera mer eller mindre bra ställen innan Idrottskliniken i Solna gjorde något och gjorde rätt. Men första gången jag ringde dit var jag välkommen åter om fem månader då fler fattat att de är bra. Nog tjatat. Håll ut. Vi väntar i skogen.

    Av: Stig T
    Inlagd: 2009-09-15 kl 21:52
  • oskar, nu verkar det ju som om du börjar bli bättre, men om du behöver höra lite rejält orienterartugg kan du lyssna på denna dokumentär från 88. http://www.sr.se/sida/artikel.aspx?programid=909&artikel=2510313
    På den tiden var det inte så mycket snabba klipp utan man får höra långa vägvalsanalyser till punkt. Man riktigt är med vid 10mila-växlingen när de står och väntar på sina löpare. Fast det är klart, ol-abstinensen lär ju bara bli värre av spåret.

    Av: karinf
    Inlagd: 2009-09-28 kl 19:08
  • Jag dör på den där dokumentären. Har hört den förut tror jag. Sverker Tirén också!

    Av: Oskar
    Inlagd: 2009-09-28 kl 23:30
Lämna en kommentar