Ny 10milafilm från Kontrakurs
Däremot har ni missat en helt ny dokumentär om två ”farmarlag” från en Stockholmsklubb som 2009 gav sig på utmaningen att utmana de stora etablerade proffs-ol-lagen. Se filmen här och nu:

Ett hett sista-minuten-tips!
Dessutom har jag rotat fram en Rikstenkarta från Tullinges novembertävling (långdistans) 2008. Inte nog med det – det är nämligen samma banläggare som på årets 10mila, så kolla noga igenom sträckor och vägval så kanske ni får ett ess i rockärmen i helgen! Tyvärr har den inte mina vägval inritade, det gick nämligen oväntat bra.

Varsågoda:

Årets 10-mila-arena korsas av denna bana. Jag vill minnas att asfalten var stum och gräset mycket tunglöpt…

Jämförelsen med sträcka tio från 1952 blir inte helt rättvis på denna detaljerade karta. Många nya stigar och vägar etc har uppkommit på de senaste 59 åren. Informationen om banor och kopian av KG Nilssons inritade ”offline-tracking” (röd färg) – som inte ska som exakt – kommer från den fina boken ”Långa nattens folk”.

Om du känner dig sugen på att göra en gissning på hur de andra banorna i helgen kommer se ut kan du hitta en karta att utgå ifrån här. Skicka in ditt banförslag till Kontrakurs på mail daniel ($nabel-a) kontrakurs.se så kan du vinna äran att bli publicerad på vår nästa löpsedel!

Nu ska jag berätta om ett av Kontrakurs kartprojekt, Ornökartan. Men först lite bakgrundsinformation.

Kurvor från Haninge kommun

Ornö är utan tvivel en av Stockholms skärgårds bästa öar när det kommer till drömterräng för orienterare. Ön har stora vida och vilda skogar som på många sätt påminner om norrlandsterräng (om man bortser från kuperingen). Ön har flera insjöar och myrar samt självklart några regementsenliga kalhyggen och grönområden (inom vissa kretsar kallade biltvättar). Senast det orienterades på ön var på 60-talet då budkavle-SM avgjordes. På den tiden var det inga tiotusendelar man hade i handen utan kartor med skalor som ungefär motsvarar dagens terrängkartan vilket i andra ord betyder att det idag inte finns någon orienteringskarta över ön. Än.

Då mina föräldrar har landställe på ön har jag under många år drömt om att kartera den. Det här var alltså innan jag ens kunde tro att jag nu idag skulle livnära mig på att rita olika sorters kartor. Faktum är att den första orienteringskartan jag försökte mig på att rita var just över delar av Ornö. Då satt jag helt utan grundmaterial och försökte rita i programmet Illustrator med tillägget MapStudio. Det gick inte så bra. Jag gav upp. Det här var hösten 2006, samma höst som jag bestämde mig för att starta orienteringsklubben Centrum, som ni flesta känner till vid det här laget.

Något år senare skaffade jag OCAD (Tack Lotta!) och började på nytt att försöka rita en orienteringskarta. Denna gång var det en revidering av Lill-Janskogen, vilket jag trodde skulle bli enkelt, men ack så fel jag hade (mer om de någon annan gång). När jag började få lite skinn på kartritarnäsan bestämde jag mig för att göra ett nytt försök med Ornö. Jag kontaktade Haninge kommun och berättade för dem om mina storskaliga (haha) planer. De nappade direkt och avslöjade att de precis avslutat ett laserscanningsprojekt för hela Haninge kommun! Några veckor senare satt jag med en 400 mb stor DXF-fil med höjdkurvor på en meters ekvidistans och lyckan var obeskrivlig. Filen var så klart för stor för att OCAD skulle klara av den så min kära kartering och banläggningsvapendragare Joel fick köra en vända i AutoCAD innan jag kunde börja jobba.

Delen av ön som jag hittills karterat

Efter några dagar i skogen och framför datorn började sakta men säkert en orienterbar orienteringskarta växa fram. Dock inte i den hastighet jag hade hoppats på – kartering tar tid! Jag insåg snabbt att för att få ihop hela ön krävs det minst ett år, heltid, för att få ihop hela kartan. Den tiden och pengarna hade jag och har fortfarande inte.

I ett försök att kunna få råd att göra hela kartan själv tänkte jag söka pengar för projektet genom Stockholms orienteringsförbund, men det sket sig (åtminstone än så länge) då man endast kan söka pengar till skogar där det med säkerhet kommer gå att anordna tävlingar i och eftersom en av markägarna inte var toppenförtjust i idén att ha mängder av orienterare på dennes marker var det bara att lägga ner tankarna om bidrag.

Hur gör man då för att få ön karterad? Jo, en variant är att man släpper kartan fri!

Vadå fri?

Jo, genom att släppa den fri och tillgänglig till alla finns möjligheten att vem som helst kan hjälpa till och rita kartan, men också använda den helt fritt.

Vid dagens datum har två personer hört av sig om att få hjälpa till att kartera (varav en redan har börjat), och det innan jag gått ut offentligt med projektet!

Innan jag släpper projektet helt och hållet fritt måste jag hitta ett bra versionshanteringssystem online så att folk inte ritar parallellt på samma karta på olika platser så att det uppstår många olika varianter av samma karta. Det skulle bli kaos!

Min idé är att det ska finnas två kartor på en server, varav den första är till för utskrift och är låst för ändring, samt den andra som är en spegling av utskriftsversionen fast ändringsbar, dock endast av en person i taget. På så sätt blir det inget strul. Hur detta ska lösas har jag ingen aning om. Är det någon som har en idé? Alla versionshanteringssystem jag sett online hittills verkar endast fungera för programmeringskod.

Och ni som är intresserade att vara med på detta projekt, hör av er! ( oskar snabel-a kontrakurs.se )