Eftersom vintern fortfarande håller ett stadigt grepp om Stockholm har man som kartritare fått tänka om vad gäller att hinna klart med kartorna i tid till tävling. Som tur är för min egen del är projekten jag håller på med sprintkartor vilket betyder att jag kan börja jobba med kartan innan all snö är borta.

Rent generellt leder sprintkartor ofta till mer datorjobb än en traditionell karta eftersom sprintkartan består utav många fler linjeobjekt och detaljer. Det går också mycket snabbare att reka sprintkartor eftersom man traskar runt i halvurbana områden hela tiden.

Tyvärr har vi haft så mycket snö i Stockholm att även de halvurbana områdena, som Långholmen, har varit svårrekade nu i vinter. Som tur är tillhandahåller Stockholm stad bra grunddata i form av grundkarta i CAD-format och laserdata i LAS-format som man kan jobba ganska mycket med innan man ger sig ut för rek.

Traditionellt brukar man ju reka med grundmaterial som är skapat av en stereoperatör efter flygbildstolkning, men sådana möjligheter har inte jag samt så tror jag att jag med mina metoder kan åstadkomma nästan lika bra grunddata med lasermaterialet och stans grundkarta.

Detta är LAS
LAS-filerna består av miljontals punkter som innehåller ett höjdvärde. Vissa av dessa punkter gäller höjden på hustak, trädkronor och andra saker som inte är själva marken. Man brukar kalla det för ett punktmoln. Med speciella algoritmer samt lite manuellt jobb delar man upp punkterna i en klass för markpunkter samt en klass för resten. Ibland delar man upp resten i fler klasser men i fallet med Stockholms data så är det endast två klasser.

Inom skogsbruket används dessa två klasser för att kunna räkna ut hur gammal en skog är genom att mäta skillnaden i höjd mellan toppen av trädkronorna och marken. Denna metod kan komma till stor användning vid kartering av orienteringskartor, speciellt sprintkartor eftersom man väldigt tydligt kan se trädkronorna! Jag brukar kalla dessa bilder för objekthöjd.

Objekthöjdsbild över hela Långholmen. Ju ljusare desto högre objekt. Man ser tydligt byggnader och västerbron samt även trädtopparna.

Inzoomat ser man träden väldigt tydligt

För att göra det ännu tydligare vid tolkning av vegetation brukar jag dela upp bilden i färre färger där jag vet exakt hur högt varje färg betyder.

Som ni ser till höger betyder vitt 0-0.5 m objekthöjd, alltså all öppen mark kan man säga. Nästa klass, 1.5-3 m brukar vara buskar och låga träd, ofta lite tätare än vanlig skog som man hittar i de sista klasserna. I vänstra delen av bilden kan man se några öppna partier i skogen, det är en kulle med mycket berg i dagen. Området var tidigare (eller är fortfarande?) ett tillhåll för manliga homosexuella som brukade träffas där (som ej ska förväxlas med cruisingskogen vid Universitetet).

Vad kan man mer göra med lasermaterialet? Jo man kan leta branter! Det finns en funktion i GIS-programmen som heter slope som räknar ut hur stor lutningen är i en punkt. Är lutningen tillräckligt hög räknas det som en brant. Punkterna som används är markpunkterna och ett problem som kan uppstå är att när man skiljer mark från träd och huspunkter kan det bli lite fel vid just branter eftersom tvära branter kan uppfattas som lite onaturliga i terrängen. Men oftast blir det faktiskt ganska bra.

Slope över hela Långholmen (ovanpå en terrängskuggningsbild).

Inzoomad version. Starkare rött desto brantare.

Vad mer kan man göra? Jo dels kan man göra en s.k. intensitetsbild som ser ut nästan som ett svartvitt flygfoto. Tyvärr har jag inte gjort någon sådan för Långholmen eftersom jag inte riktigt behöver det då jag redan har bra flygfoton.

Sist men inte minst kan man ju göra otroligt bra höjdkurvor av lasermaterialet!

Höjdkurvor i 0.5 meters ekvidistans. Grå kurvor är 2.5 meter och den ekvidistansen som ska användas på den färdiga kartan. Rosa kurvor är ekvidistasen på indexkurvorna, alltså det som indikerar var femte höjdkurva genom att vara lite tjockare än de andra.

Förra veckan var jag ute och rekade för första gången på ön. Då gällde det endast planbildsdetaljer varför jag uteslöt höjdkurvor helt i grundkartan jag hade med mig ut. Allt ni ser nedan är alltså det jag har kunnat få ut av stadens grundmaterial!

Gröna linjer är vegetationsgränser enligt objekthöjdsbilden. Blå linjer staket, röda linjer tomtgränser, svarta linjer vägkonturer och huskonturer. Denna karta hade jag alltså som bakgrund när jag var ute och rekade.

Branterna i rött är vad jag lyckas få fram är branter enligt laserdatat. Nedan ser man vad förra kartritaren ansåg var branter i samma område. Ganska bra match, eller hur!

Kartan från 2006.

Utsnitt av första reket

Här har jag ritat ut alla huskroppar som stämmer överens med stadens grundkarta samt de huskroppar som inte var med. Staket har jag ritat in med rött. Men det jag la mest tid på var att placera träd samt bestämma vilken symbol trädet skulle få, den lilla eller stora gröna.

Efter en stund framför datorn blev resultatet detta.

Efter första reket

Än så länge saknas det en hel del men sakta men säkert börjar det växa fram en orienteringskarta! Jag återkommer igen snart med nästa lägesrapport.

PS. Tack Oscar för hjälp med digitalisering!