Läkarhuset i Högdalen i höstskrud

I onsdags hade jag tid på Ö-N-H-kliniken i Högdalen som jag blivit rekommenderad att kontakta. Jag fick träffa Jan Falk som kollade lite snabbt i öron, näsa och hals (precis som det ska). Han såg ingenting konstigt alls. Allt var perfekt. Som vanligt med andra ord!

Efter snabbkollen förklarade han att det ofta är just elitidrottare (tack!) och operasångare som brukar vara överdrivet känsliga vad gäller förlkylningar. Förvisso, men jag har faktiskt haft ont i halsen sedan i juni – that’s a fact!

Men det spelade ingen roll. Jag nämnde twar-grejen och han sa att han inte hade koll på det men visste att det var väldigt svårt att upptäcka. Sen förklarade jag att det kanske är allergier? Då drog han genast upp en remiss till labbet för provtagning mot olika allergier! Alltid något!

Sist men inte minst försökte jag få honom att remittera mig till Akademiska i Uppsala. Det var han mindre peppad på, men verkade inte helt omöjlig i frågan. Men först skulle vi kolla vad allergi-testsvaren visade, vilket är om två veckor.

Vad gäller min egen träning och inte träning så har jag faktiskt börjat träna lite lätt en gång i veckan med början för en vecka sedan, trots att det fortfarande kliar i halsen. Anledningen till att jag börjat är att jag bortsett från halskänningarna känt mig helt frisk och stark. Träningen har gått helt ok faktiskt, jag har tagit det väldigt lugnt och inte stressat.

Ikväll tänker jag ta mina första intervallsteg på ett halvår. Jag lovar att ta det försiktigt. På lördag är det Halikko och jag ska springa min första orientering på väldigt väldigt länge. Kommer kunna ta det superlugnt eftersom jag går ut först i en sträcka som består av tre löpare.

Vi hörs igen framöver!