Målgång i Silja Europa-sprinten 2009

Upprinnelsen
Hela bussresan från Åbo till Halikkokavlen hade vi laddat upp inför den finska shoppingen. Vi hade diskuterat vad vi var ute efter. Ja, det var mycket snack om nylonkläder hit och nylonkläder dit. Erik och Julia berättade att så fort bussen stannar springer folk iväg bara för att hinna först till tälten med utförsäljningen av årets ol-kollektion. Riktigt så hetsigt var det faktiskt inte. Men väl inne i tältet tornade en vägg av skokartonger upp sig. Priserna var rejält nedsatta. På bussen hade jag skojat något om VJ:s Supra-spikskor, varpå UK hade berättat en gammal skröna om att finska Karhu på 80-talet gjorde en fantastisk orienteringssko, trots att den från början inte var ämnad för orientering. Det var en spiksko, och det var en dröm att springa över berhällarna i dessa. Men även om ett frö hade såtts i vårt undermedvetna, blev det inte spikskosnacket mer allvar än ett skämt – är man inte elit så får man ju inte springa i spikskor, punkt slut!

Så billigt
Framför muren av skokartonger stod vi, mållösa. Snart satt vi alla där och knöt fast Supran på fötterna. Antingen väljer man att kalla det ”tillsammans är vi starka”, eller så heter det helt enkelt ”grupptryck”. (UK själv stod och klämde på ett par Supra med metalldubb av någon underlig anledning.) Supra Spike: Nittio Euro – så billigt! Strax därpå var jag, Erik, Julia och Oskar 90 Euro fattigare. Eftersom spikskor inte är tillåtet på budkavlar fick vi inte testa skorna på Halikko. Men vi fick åtminstone hålla i dem, vi fick återigen känna den härliga syntetiska lukten av nya skor som ännu inte trampat ned i fem decimeter lera. Vi kände alla hur lätt den var. Det måste vara världens lättaste orienteringssko! Till skillnad från de andra VJ-modellerna var denna mjuk runt hela foten (ingen häldödare som Twistern alltså), flexibel men ändå stadig i sulan (inte stenhård och stum), och ingen innersula av papp som VJ kör med annars utan high tech-material rakt igenom. Det andades kvalitet ända från häldubbarna till tåspikarna. För de 90 E vi pungade ut medföljde ett verktyg för att skruva loss och byta spikarna – bara en sån sak är ju någonting utöver det vanliga och värt varenda Cent.

En glimt av paradiset: Fyra par VJ Supra Spike poserar ombord på Silja Europa.

Världens bästa sko?

But just two days before the travel to Olomouc and WOC, I received a sample shoes from VJ. Immediately, when I had those shoes in my hands, I understood that they were special. As every time I get a shoe, I put it in my weigh-scale and realized that it was the lightest orienteering I ever had and the grip was just perfect for the whole sole.
– Thierry Gueorgiou

Värdlens bästa medeldistansorienterare beskriver hur han upplevde sitt första möte med denna sko, som han några dagar senare blev världsmästare i.

Nu hör jag er skratta hånfullt där ute i stugorna. Jag skrattade också rått åt mig själv första gången jag testade skon i skogen, men det återkommer vi till i del två av detta stora test av skon.
Det är klart att man tvekar lite då man väger för- och nackdelar:

+ Skon är säkert fantastisk
+ Det är snyggare med spikar under sulan.
- Men det är mycket pengar (trots rean) för en sko som enbart är ämnad för tävling av tillverkaren.
- Man får inte ens använda skon på kavlar och andra stora trånga tävlingar där man kan råka spika någon i foten.
- Det sägs att spikskor lättare ger skador än andra skor.
- Är man inte världselit riskerar man att bli hånad var gång man trär på sig spikskon på foten.

Men kanske är det detta som gör det så charmigt att äga ett par vassa tävlingsskor? Trots att man är världens sämsta orienterare, kan man i alla fall få känna hur det kan vara att använda världens bästa utrustning, även om man inte kan tillgodogöra sig den. Likt en djävul som får en kort glimt av paradiset.

Första testet
Vi sprang Halikko i våra trötta dubbskor och åkte hem över havet. Efter buffén tillbaka i hytten tyckte Oskar att jag skulle fota alla fyra skoparen på rad. Därefter blev vi ju tvungna att snöra på oss skorna igen, bara för att känna efter en gång till hur de satt. Oskars fötter hade vuxit rejält sedan morgonen, eller så hade de svullnat. Tanken att det var någon av de andras Supra-skor han hade tagit på sig hinner han inte ens tänka, för plötsligt var vi ute i korridoren för att testa skorna på riktigt! En kort Silja-sprintorientering. Kommer skorna få tillräckligt bra grepp om heltäckningsmattan?

Sprint när det är som bäst – snabba beslut och kluriga vägval.

Först sprang jag en duell mot Oskar. Eftersom jag både ritat kartan och lagt banan lät jag min motståndare passera efter att han börjat dra frenetiskt i min tröja för att kunna komma om mig. Därefter sprang Julia och Erik samma korta bana, fast med individuell start. Alla tog samma vägval och slickade strecket, vilket är ganska ovanligt i sprint.

Första intrycken
Vi är alla eniga efter första testet på platt mark: Skon är fantastiskt bra! Åtminstone på heltäckningsmatta. Den har god löpkänsla, bra grepp och passformen är perfekt. Så länge man tar rätt storlek vill säga. Vad gäller utseendet kanske tribalmönstret känns lite utdaterat även på skor, men jag tycker i övrigt att färgkombinationen gul undersula med metallfärgade spikar som samspelar med samt svart/gult/silver på ovandelen fungerar. Men vem bryr sig hur spikskon ser ut ovanpå – det är ju spikarna under som är det snyggaste!

I del 2 av Supra Spike-testet beger vi oss ut i den allra mörkaste och hemskaste Uppländska skogen i hela världen! Där blir det ett brutalt hårdtest av skorna, långt från allt vad finlandsfärjor heter. Tills dess får ni hålla till godo med denna dokumentär från del 1 av testet:

Viktfakta:
VJ Supra Spike väger 279 gram torr. Blöt väger den 415 gram. Vattenabsorption 49%
Icebug Spirit väger 293 gram torr. Blöt väger den 411 gram. Vattenabsorption 40%
Testfakta från www.testzone.se