Efter mötet på Akademiska i vintras och sedan resultaten som visade att det inte var någon läskig bakterie som låg bakom mina problem utan istället förmodligen något eller några förkylningsvirus blev jag ombedd att återkomma så fort jag blev förkyld igen för att då göra ett test för att se vilka virus som angriper mig.

Det konstiga var att efter mötet började jag träna så smått och kom igång med träning som jag lyckades hålla igång under rekordlång tid. Visst, det kan berott på att jag fick ryggskott mitt under våren och inte kunde träna i någon månad, men ändå var jag ganska frisk hela tiden. Jag kände av halsen då och då, men eftersom professor Friman sagt att det inte var någon fara så sopade jag halsontet under mattan och körde vidare.

Första förkylningen på hela våren kom efter Jukola och det var kanske inte så konstigt. Tuff och lång orientering kombinerad med minimal sömn och maximalt intag av alkohol. Nu var det ju tänkt att jag skulle ringa Akademiska och komma upp på tester men eftersom jag varit frisk så länge tänkte jag att äh jag blir nog frisk direkt. Det blev jag inte. Dröjde minst en vecka innan jag kände mig OK, men träningsmässigt gjorde det inget eftersom jag hade sparkat sönder stortån på en fotbollsmatch i parken i Helsingfors på vägen hem från Jukola.

Hur som helst, jag har då och då ont i halsen. Vilket jag skiter i. Får jag däremot feber eller blir ovanligt matt/trött så struntar jag i att träna. Det fungerar faktiskt helt ok om jag samtidigt ger mig själv mycket vila. Efter varje träningspass behöver jag en tupplur för att inte bli dålig igen. Ja, jag börjar alltså kunna hantera mina problem och leva med det.

Vi får se om det blir någon uppföljning framöver av den årslånga följetongen.

Inte en bakterie

Det har nu gått ett tag sedan jag var uppe i Uppsala och lämnade inte bara ett utan åtta blodprover, ett urinprov, halsprov och näsprov. Nu har svaren/domen kommit och till mitt stora förtret (tror jag) har man inte hittat några bakterier alls i kroppen. Alla prover visar att jag är en frisk och kry man. Man har även med hjälp av ett laboratorieresultat uppe i Gävle kunnat konstatera att jag inte haft TWAR under de senaste åren. Det står lite i stäv med att jag i somras fick reda på att jag haft TWAR någon gång. Hur som helst har jag valt att lita på resultaten och bara acceptera läget. Resultaten från datortomografin har också kommit och där var det också frid och fröjd.

Nu är det så att det inte bara är jag som är förvirrad utan även folket på Akademiska varför de nu har föreslagit att jag så fort jag åker på en ny förkylning igen ska jag snabbt infinna mig i Uppsala och göra nytt test där man kan se vad det är för virus jag åker dit på. Tydligen så är vissa virus mer benägna att ge sig på hjärtat än andra och nu ska vi se om jag inte klarar något av dessa.

Man tror alltså att det är virus som spökar i kroppen.

Som ni förstår är följetongen inte över utan fortsätter i säkert ett antal kapitel till…