Kategori: Blogg

La lumière du monstre (II)

Igår var det alltså dags för det stora testet. Tävlingspremiär och nattpremiär 2011 i all ära, det var Kontralamp:1-testet som var allra mest spännande. Det där som handlar om idrott väljer jag för övrigt att inte prata om offentligt. Vi ska istället hänge oss i tekniksidan av orienteringssporten nu, det är ju trots allt hi-tech som de flesta sporter handlar mest om idag. Eller?


Bild från Kontrakurs eget Area 51, där hemliga tester utförs, möjligen med kunskap lånad från nattorienterare från andra galaxer.

Under fredagen jobbade teknikern för fullt för att få klart Kontralamp:1-prototypen lagom till avfärd mot den Uppländska skogen. Eller snarare det svarta hål av tät granskog, meterdjupa snömassor och isbergs-kärr som skulle ställa utrustningen på hårda prov (och lampbäraren på omöjliga prov, skulle det visa sig). Eftersom tid alltid slukas upp av ett svart hål ju närmre man kommer det så fick teknikern så mycket att stå i så han löste alla problem med en limpistol och svart silvertejp. (Öh, svart gaffatejp låter mer korrekt.) Vilket visade sig vara ett smart drag, eftersom ingenting håller lika bra som den kombinationen, och dessutom är svart tejp oöverträffad när man ska hindra industrispioner att ta reda på hemligheter som ny het design och tekniska landvinningar. (Tänk här Mercedes sportbil som testkörs i trafiken med svart tejp över karossen för att dölja alla nyheter i formgivning etc. för spionfotograferna.)


Stealth – lampan ”syns inte på gps:en” eftersom den ”flyger under satelliterna”

Hädanefter kommer jag skriva stealthtejp när jag menar ”svart silvertejp”, så alla fattar vilken tejpsort som avses.

Första utlåtandet av prototypen Kontralamp:1 då: Hur långt kom jag innan den slocknade? När brann den och fyllde skogen med doften av bränd stealthtejp?
Faktum var att lampan var mitt minsta problem denna fredagsafton i halvmånens sken! Snarare var lampan det bästa under hela kvällen, jag vill påstå att den hade ett stabilt och starkt ljussken som var väl avvägt och hade en fin ljusbild framåt. Allra minst i Mila Zenith-klass, upplevde jag det som. Den enda ljuspunkten i tillvaron. När jag kom hem lät jag den lysa några timmar till. Lampan arbetade på utan att vika en lumen. Vilken slitvarg! Vad mer kan man begära av livet när man har ett sånt monster till vän?

Läs fortsättningen! Hur vi gjuter in reaktorn lampan i en sarkofag av kolfiber, förser den med värmekamera för att ta hänglöpning ett steg in i 2000-talet, och slutligen enkelt bygger in en finess som ger användaren elchocker varje gång denne springer i fel riktning. Eller för sakta. Eller för fort. Eller för rakryggat. Kan någon läsare få in ett användningsområde för en olaglig grön laser till monsterlampan mottages detta tacksamt.

Inlagd: 2011-04-10
Skrivet av: Daniel
Etiketter: , ,
Kommentarer via RSS
Lämna en kommentar