Kategori: Blogg

T.O.P. II: Kurtz fotoalbum

Ni kanske minns allt tjat det var här på Kontrakurs om en viss stockholmsklubb som hade hyrt in två super-elit-combat-män från staterna för att ordna upp klubben? Hur gick det? Idag fick jag svaret, i form av ett brunt kuvert innehållande ett brunt papper med några maskinskrivna rader och ett gulnat fotoalbum. Avsändare var Col. Kurtz:

Var hälsade tappra soltater!
Jag har de gångna veckorna färdats hem till öknen. Här äro bra. Men nu till saken: ”Torp Of Pain II” blefvo en abnorm succé utan motstycke! Undertecknad och Briggs hade offrat så hejdlöst på att detta läger verkligen skulle bryta varenda deltagare ända ner till metallstiften under skosulorna. Skönt att resultatet blewo hundraprocentigt. Om inte alla andra orienteringsföreningar med framtidstro tar efter detta nya friska koncept är någonting fel i whärlden. Nog slutpladdrat. Här komma istället lite gamla goda minnen i form av fotografier från lifvet i fält, med mina alldeles egna kommentarer under hvar bild:


Fredag kväll. Deltagarna fick icke en lugn stund! Omedelbart beordrades de till hårda och totalt meningslösa sysslor. Se bara: ordna med ett hål i flertalet twärhänder tjock is! Vissa påstod dock att det var fullt av mening att man skola kunna tvätta sig ren från all smuts, blod, lera och fradga äwen i fält. Icke då!


Därefter tvang vi ut alla soldater på en kylslagen uppvärmning inför ett nästintill omöjligt uppdrag. Är det icke ett ståtligt pärlband av ”signalraketer”, så säg!


”Självmordsuppdraget” whar denna kopiöst merkliga orienteringsbana wi ser här ofvan. Tack vare denna bröt några av de meniga ihop på stört – redan första kvällen! Vi vill passa på att skicka det största tacket till Asplövet för all inspiration, och även för hjälp med att hitta de allra wersta gransnåren som finnes på denna sida om Rydbo.


Dagen därpå vaknade vi i 13-gradig kvalmig tryckande hetta inomhus. Jag och Briggs gick upp några timmar före de ofantligt lättjefulla soldaterna och körde ett långpass med uthängning av kontroller iklädda enbart nattsärkarna. Utan att äta en endaste smula föda dessförinnan, förstås.


Här bjvder jag å det generösaste på min konstnärliga och poetiska sida: ett oändligt vackert orienterings-stilleben. Inte sant?


Wåhrsolen bestrålade oss intensivth på lördagen. Vi återanvände några av Laplands Wäsby OKs gamla wackra skyltar som rit-plattor till den första av dagens tre träningar, där man skola rita sin egen wägledande karta till kontrollstationerna. Den militära radioenheten vi ser på bild sprakade till mest hela tiden med ilskna kommandon från Major Briggs, men några fiendeklubbar skymtade vi däremot inte alls.


Sen var det dags för fysträning i terrängen. Mycket hård fys – detto bör iakttas så här i efterhand. Efter back-rusningarna var det dags för gransnårs-rusning som vi ser skall inledas här. Det vara mycket uppskattat. Åtminstone av undertecknad och Majoren.


Sen följde vi upp med en tävling vi kallade ”Braveheart”, för den påminna så starkt om de gamla dagarnas fältstrider, där endast de tappraste och modigaste soldaterna skola segra. De två lagen springo över ett hiskeligt farligt fält fullt av rötter, sten, rovor, och andra umbäranden så som ett bottenlöst lerdike. Förstha bataljon över till motståndarsidan vinna denna täfvling.
Efter denna öfvning kunde humöret och kamratskapen soldaterna emellan knappast bli bättre!


Mitt i all brutal kroppsträning lade vi in ett moment för att även träna ”knoppen”, som det heta i folkmun. Varje lag startade samtidigt från whar sin startpunkt, därefter skola de attackera de gemensamma kontrollerna, stjäla dessa inför fienden, och springa in med ”troféerna” i motståndarens bas. En oendligt spännande kampöwning!


Ett orientarläger blir komplett först när man spelat s.k. kärrfotboll. Dessvärre whar det is på träsket, som brast på tok för sällan.


Briggs kledde icke av sig sin visselpipa på hela lägret – ej ens i bastun. Många visslingar och gula kort för maskning blev det under helgen, med pennalistisk straffkommendering som påföljd.


I ett desperat försök att bli bortförd av ett s.k ”flygande tefat” från denna hemska nattliga övning tvangs jag informera vederbörande om att så där går det faktiskt inte till. Jag har ju tjänstgjort en hel del på militärbasen Area 51 så jag vet ju hur man skola göra för att bliwa ombordthagen på marsianernas skepp. Men det förtäljde jag naturligtvis icke.


Intet läger utan en ädel nakenchock, här i form av en god whän till undertecknad som å det bestämdaste skola ut och skrinna i bara mässingen under lördagsnatten! När undertecknad sedan skulle prova åkdonen (dock medelst en skyddande våtklut apterad runt höften) tyckte han det var på tiden att någon tog ordet ”Pain” i T.O.P. på allvar och föll – delvis awsiktligen för att statuera gott exempel inför soldaterna, men också tack vare sin bristande skridarteknik – stenhårt ned på isen, med vänstersidig total invaliditet som följd: ”Operation smerta slutfört!”


Men detta måste anständligen sluta med något trevligt och gärna hurtigt. Däraw denna ol-nostalgia från swunna tider, taget direkt från orienteringsstugans wägg. Bättre det varo förr, då mantrat ”självvald väg i okänd terräng…” ekade i whar ädel oreinterarman- och kwinnas skallar när de springo i skogen i jakt på det rödvita tygstycket.

Jag sluter upp med Majoren på en ny och hemlig smärtsam plats året tjugohundratretton. Tills dess –

Klart slut från Kurtz!

Inlagd: 2011-04-13
Skrivet av: Daniel
Etiketter: , , , , ,
Kommentarer via RSS
3 kommentarer
  • Härliga bilder från en svunnen tid.
    Efter bara drygt två veckor känner jag mig redan nostalgisk av att se dem.

    Av: Mattias
    Inlagd: 2011-04-13 kl. 19:29
  • Cool blogg.

    Har lagt till den under länkar på vår hemsida för att visa på ett bra exempel hur en blogg ska se ut.

    Keep on keeping on.

    Hälsningar
    Johan

    Av: Johan Öberg
    Inlagd: 2011-04-24 kl. 17:30
  • Kul att höra Johan!

    Av: Daniel
    Inlagd: 2011-04-26 kl. 12:49
Lämna en kommentar